Konstnärlig grundutbildning
Politisk Anatomi
Den mänskliga kroppen är politiskt. Historiskt har bilden av den goda medborgaren målats upp som en person som är i god fysiskform dels för att kunna bidra med sin fysiska styrka i form av arbete samt att inte belasta samhällets funktioner med sjukdomar kopplat till ohälsosamt leverne. Under 1900-talet drevs också frågan starkt från samhällets håll om personlig hygien och renhet för att inte sprida sjukdomar som kunde påverka samhället på ett negativt plan, tankar som tog mörkare riktningar och gick över till att handla om rasbiologi, tvångssteriliseringar och att vissa grupper i samhället spärrades in på institutioner. Kroppen blir politisk utifrån frågor om genus, klass och etnicitet.
Våra kroppar bedöms medvetet och omedvetet utifrån olika ideal både av oss själva, av andra och samhället i stort. Våra kroppar övervakas när vi rör oss i offentliga rum både från samhällets sida samt av kommersiella krafter via bland annat sociala medier, datainsamling även i den privata sfären. Den franske filosofen Michel Foucault använde termen biopolitik och biomakt för denna form maktutövning från samhället gentemot våra kroppar genom övervakning, politiska beslut kring reproduktion, hälsa och till och med vår död. Motrörelser mot övervakandet, kommodifiering, förtrycket och objektifieringen av våra kroppar har växt fram under hela 1900-talet.
Vad händer om en person motsätter sig dessa normer, hur kan motstånd se ut i relation till kropp och hur kan kroppen som metafor, idé och varande implementeras i konst för att väcka debatt kring frågor i samhället. Frågor som dom studerande på Konstnärlig Grundutbildning har utforskat under hösten genom skulpturala projekt och installationer.
Läs mer om Konstnärlig grundutbildning genom att klicka här!
