Kontrasten och samspelet mellan det “mjuka”, som kan tolkas som ofarligt, inbjudande, fritt, vackert, demokratiskt, rättvist och ömt. Den “hårda” delen av skulpturen kan å andra sidan tolkas tvärtom; ond, opålitligt, skadegörande, dömande, förtryckande och auktoritär.
Skulpturen visar den mjuka utsidan med ett tunt lager av latex som demonstrerar den liberala och ofarliga sidan. Den är inbjudande och lugn; inga hårda vinklar eller texturer som kan tolkas som förtryck eller fara. Den hårda insidan av gips ger ett tungt, kraftfullt, och skarpt intryck - den kan upplevas opålitlig och främmande.
Tolkningen av kontrasterna mellan mjukt och hårt i min skulptur döms av åskådaren. I kontexten av politisk anatomi ger den dock en vag bild av två olika politiska perspektiv, som båda representerar olika saker, frågan är vad händer när båda av dessa sidor möts? och finns det en bättre sida? behöver man båda sidorna? Skulpturens kontraster har ingen specifik riktning, men med ett nyckelord - politisk anatomi, mjukt och hårt. Med denna information kan åskådaren avgöra själv vad skulpturen betyder för dem.